En ny vecka efter en intensiv påsk

Påskhelgen var av det mer intensiva slaget, och plötsligt är den över. I fredags och söndags var jag sysselsatt med att predika (mer om detta kan du läsa här och här) och i måndags hade vi en vigselgudstjänst, då Thomas och Nettan i en fantastisk församlingsfest lovade varandra trohet livet ut. Så här såg det ut:

thomas-och-nettan.jpg

Nu blickar vi fram mot en ny vecka och det är redan onsdag. Sitter och filar på söndagens predikan då jag ska fortsätta med utgångspunkt i Jakobsbrevet. Det satta temat är Från strid till frid. Jakob ställer en diagnos på världen. Enligt Jakob har striden och kampen sitt ursprung i människans själviskhet. Själviskheten har i sin tur sitt ursprung i att människan har vänt sig bort från Gud och satt sig själv i Guds ställe. Vägen till frid är därför, menar Jakob, att låta Gud vara Gud. Då kommer själviskheten och stoltheten att få sig en rejäl törn. Detta får i sin tur konsekvenser för hur vi löser mellanmänskliga konflikter. I det resonemang Jakob för kring detta är det svårt att inte se paralleller till Bibelns elva första kapitel (1 Mosebok 1-11), då Gud och människa kommer allt längre från varandra. Jakob efterlyser en rörelse åt motsatt håll – från kapitel 11 till 1 - vilken blivit möjlig genom att Jesus en gång för alla uppenbarat vem Gud är. Gud är inte en fientligt sinnad Gud, utan en Gud som vill vår gemenskap. Eller som Jakob uttrycker det:

Närma er Gud, och han skall närma sig er! (Jak 4:8)

3 Responses to “En ny vecka efter en intensiv påsk”

  1. Andreas Collin says:

    Det som utmanar mest i Jakobs brev är den fantastiska helhet som författaren står upp för – ett liv helt i tro och helt i ord, ett liv helt i ord och helt i tro!

    Men hur ser egentligen det uppståndelseliv ut i praktiken som vi kan leva i och med Jesu seger över döden? Hur långt in i “ett perfekt liv” kan vi komma…? Finns det (det tror jag!) en gräns – och i så fall var går den – mot fullkomlighet på denna sida graven…?

    Ja… bara lite lösa tankar. Lycka till med predikan!

  2. Kumlapastorn says:

    Tjena, Anton!
    Låter bra, som så ofta. Tänkte osökt på ett filmklipp vi använde på påskdagen från Narniafilmen. När Aslan återuppstått säger han något i stil med: “Hädanefter börjar döden arbeta baklänges (death works backwards)”, på tal om ditt resonemang om nytt liv i Jakobsbrevet kontra syndafall i 1 Mos. Jag tänker att det nya livet handlar om att leva i påskens skugga, i kraften av kors och tom grav.

    Typ…

    Lycka till på söndag!

    Fredrik Lignell

  3. Linnéa says:

    hej,
    sitter och läser mina böcker men kan inte riktigt släppa vårt bilsamtal igår…
    “gud är död” skrev Nietzsche. han talade inte om att han hade dödat honom utan att vi, folket av moderniteten, hade skrivit bort honom. vi ersatte gud med vårt eget förstånd. kvar av kristendomen blev moralen därför att sanningen om Gud är det vi själva kan förstå och tänka. risken med att predika ett moraliskt rike här och nu är just detta: Gud är död och evangeliet är en etisk kod för hur vi ska förhålla oss till varandra. men Gud är ju mer än vårt förstånd, eller? jag tror att det är därför vi behöver igen börja tala om Skaparen och det skapade . Elohim: vem är han och vem är vi i förhållande till honom?

    lite lösa tankar som jag inte är klar med men som sitter ihop med kunskapen på gott och ont…
    ha det fint!

Leave a Reply

 

Skapa din egna professionella hemsida med inbyggd blogg på N.nu