Vad säger man i ett vårtal?
För ett antal månader sedan fick jag ett telefonsamtal i vilket jag erbjöds det tvivelaktiga nöjet att hålla vårtalet under det sedvanliga valborgsmässofirandet i Östra Ryd. Eftersom jag sagt nej två gånger tidigare hade jag inte mod nog att neka en tredje gång. När jag fick samtalet var det ju dessutom så enormt långt kvar, så det var inte särskilt svårt att lova.
Nu ser jag till min fasa att det är dags redan nästa vecka och jag har ingen aning om vad man säger i ett vårtal. Är det någon som någonsin har lyssnat på ett vårtal? Jag firar i regel Valborg men jag lyssnar aldrig på vårtalet eftersom det sker i konkurrens med en sprakande brasa och ungar som skjuter smällare och raketer hejvilt. Jag vet inte vad jag ska prata om, och paniken infinner sig nog relativt snart. Ska det vara roligt? Ska det vara fyllt av god substans? Ska det vara medvetet klyschigt om “knoppar som brister” eller “mina barndoms vårar”? Hjälp mig! Ge mig gärna goda tips i någon kommentar, så kanske du är med och räddar mitt anseende.
Uncategorized | Anton | 20 April, 2009
Jag säger så här, strunta i hur det brukar vara. Skriv ett Anton vårtal, det är ett vårtal som jag skulle vilja lyssna på.. Tyvärr är jag ju inte hemma så du får spela in det och skicka det så jag kan lyssna..
Och du jag ska uppdatera är inte riktigt lika duktig som du är på att skriva på bloggen!!
Visst gör det ont när knoppar brister, men vem vill för evigt vara en knopp?
Ett hyfsat vårtal som är stulet på nätet:
Med lite korrigeringar kan det nog bli riktigt bra!
“Har du tänkt på alla traditioner vi har och speciellt så här på valborg. Vi hjälps åt att dra och släpa ris, grenar och annat brännbart till en valborgseld och redan nu kan man känna förväntan i luften – elden ska tändas ikväll.
Fyrverkerier ska spraka, vi kommer alla att böja på nacken och se detta sprakande fyrverkeri på himlen. Vi ska värmas och förundras och stå tätt tillsammans i vårnatten.
Ett helt år av trädgårdsavfall ska brinna upp här och hälsa en ny trädgårdsperiod välkommen.
Även om man inte är religiös på det där traditionella sättet, finns det någon sorts skön yrsel i att upptäcka det första vårtecknet.
Det känns precis som om det ändå finns en högre makt, något större än vi själva, eller åtminstone någonting som vi inte kan begripa eller förklara.
Är inte den mystiken egentligen djupare än både tekniska underverk och medicinska mirakel?
Jag menar folk kan åka till månen och vi kan i princip byta organ med varandra – men hur går det egentligen till när hela naturen byter skepnad år efter år?
Och upphör man någonsin att förundras över att det faktiskt blir löv på träden i år också?
Valborgsfirande är ju en tradition och jag tror att det är viktigt för oss att värna om våra traditioner. Samtidigt som vi ska vara rädda om våra traditioner i livet som ger trygghet så tror jag att vi alla också behöver röja ut det gamla för att ge plats åt det nya. Städa undan gamla projekt, avsluta sådant som hänger i luften, gå igenom högar som blivit liggande – allt för att ge plats åt något nytt. Vi behöver göra upp med en hel del gammalt och verkligen se till att elda upp vinterns skräp för att ge plats åt vårens nya grönska.
Låt oss vara rädda om traditioner som valborgsfirandet – att fira våren. Detta har nog en djupare innebörd än vi först tänker på. Seden att tända en brasa om våren är gammal. Elden symboliserar värme och ljus men också något som avslutar det gamla – och därmed lämnar plats för det nya, nämligen för våren.
Så mitt råd till dig är nu – ta vara på detta tillfälle!
Nu blir det Ljusa kvällar, ljumma vindar, fågelkvitter, hjärtat slår lite snabbare och kraften och inspirationen att ta itu med olika saker blir allt större.
Så låt oss alla hurra för våren. Det är underbart att den är här igen!
Ett fyrfaldigt leve för våren!
Den leve!”
Jag har hållit många vårtal.
Det blir allt roligare med åren. Det är helt enkelt spännande.
Jag brukar tänka på tre saker. (Just dom sakerna hör kanske ihop med min ålder)
1. Folkligt, igenkännande
2. Roligt, lite utmanande
3. Något aktuellt som händer eller har hänt.
Hälsn. Från “Krusse”
Lider med dig!
Hellre roligt än att försöka säga något djupt och givande röstar jag för! det är väl då nån för första gången kanske skulle lyssna? eller?
Men för allt i världen: Håll inte på länge! kram från söstra di
Hmm… been there done that… alltså lovat tidigt, ångrat sent…
Kvällen före spräckte min son nästan min läpp, därför hade jag en naturlig ingång till “det gör ont när knoppar brister…”
Ta med något roligt, extra viktigt att få folk att skratta. Jag refererade till det vackra i skapelsen, och att det vittnar om en Skapare. Läste en dikt av Bolander (ja, det är nog enda gången jag läst en dikt offentligt!). Gjorde bort mig. Jag skulle nog göra det igen om jag fick frågan, man får ju prata till så många vanliga människor. Lycka till!
Tycker också att du ska hålla ett Anton-tal. Det brukar ju bli bra! Själv gillar jag tal med mening i. T ex fastnade i mig det som Martin Lönnebo sade i Vintervadskyrkan att i dessa kristider med klimat, ekonomi och arbetslöshet, kommer kyrkan att få allt större betydelse för att människor mår dåligt och behöver stöd och hopp i sin förtvivlan. Ett sätt att välkomna människor till kyrkan, eller är det smygreklam…?
Är i samma situation som du Anton och känner faktiskt lite ångest. Vad säger man? Vill ju inte göra bort sig helt. Tackar för alla goda tips som jag fått genom din hemsida. Lycka till!
Ångest ja, imorgon kväll är det dags! Har bara haft ett vårtal innan och då var jag grymt nervös, och nu har jag lovat igen, och imorgon är det dags. Och det är ångest…. Har inte ens kvar ett utkast vad jag sa på det andra stället söderut, letat förtvivlat genom alla filer och hårddiskar. Men jag tror jag får köra som Sophi skrev – vara mig själv. Varken speciellt kul eller speciellt poetisk – men det blir nog ändå bäst så.
Intressant. Jag har också fru och fem barn. Jag önskar också att Guds rike ska bli mer synligt i världen. Jag ska också hålla vårtal imorgon. Jag skrev också på min blogg och bad om råd.
Hellre roligt än seriöst håller jag med om. Förmodligen går det att kombinera!
Lycka till!
Och nu insåg jag att jag hittat tillbaka till förra året ….