Har idag suttit och funderat över Markusevangeliet. På söndag börjar vi att predika genom denna skrift som till sitt omfång är det kortaste av de totalt fyra skildringarna i Nya Testamentet som beskriver Jesus; hans liv, gärningar och ord. Enligt relativt tidiga källor – vilka i detta fall mycket väl kan ha rätt om jag förstått forskningsläget rätt – är Markusevangeliet skrivet på 60-talet mitt i det romerska imperiets hjärta; Rom. Under trycket av en ständigt närvarande politisk/religiös propaganda om det romerska rikets förträfflighet fanns en liten kristen minoritet som vägrade erkänna kejsaren som gudomlig och delta i kulter av de romerska gudarna. Kejsarna gjorde gudomliga anspråk – Augustinus kallade t.ex. sig själv Guds son – och den religiösa kulten av kejsaren var vid sidan av en stark militär makt en av grundförutsättningarna för att kunna hålla folket i schack. Därför uppfattades de kristna som ett hot mot rådande ordning och man störde förutsättningarna för den romerska freden, vilken bidragit till en kraftig ekonomisk blomstring.

När då Markusevangeliets författare sitter där i Rom bland alla dessa alternativa gudabilder och statyer och skriver att “[h]är börjar glädjebudet om Jesus Kristus, Guds son” är det en enormt utmanande och politisk text. Även fast det till synes är romarriket som har makten, verkar det antydas, finns det ett annat alternativt rike med en helt annan typ av “kejsare”. Nämligen den som är Guds son på riktigt och  liksom Roms kejsare gör anspråk på att vara hela världens rättmätige herre. “This town aint big enough for the both of us”, typ. Markusevangeliet ställer frågorna om hur denne alternative makthavare regerar, och vad det innebär att bekänna sig till den alternative kejsaren Jesus, på sin spets. Vad innebär idag, i relation till alla de makter i form av ekonomi, materialism, sex, makt, politik  etc. som ständigt gör anspråk på våra liv, vår tid, ja ytterst sett vår s.k. “tillbedjan”? Dessa frågor kommer vi att leva med under våren i Betaniaförsamlingen i Östra Ryd. Hoppas du vill hänga med på den vandringen.