Comments on: Om gudstjänstfika och melodifestival

By: Anton Fagerstedt

Anton Fagerstedt — Tue, 17 Mar 2009 08:14:04 +0000

Jonas: “Bull’s eye!” Du understryker exakt vad jag menar (tror jag)!

By: Jonas Lundström

Jonas Lundström — Mon, 16 Mar 2009 19:29:41 +0000

Ok. Samtidigt säger Paulus “tala till varandra med psalmer och hymner och andlig sång”. Jag tänker också på hur Paulus beskriver Korintherförsamlingens “gudstjänster” (ett ord som sällan eller andra används i NT på det sätt som vi ofta använder det) i 1 Kor 14:26-. Alla har något att bidra med som bygger upp församlingen. Anden verkar genom alla lemmar i kroppen (1 kor 12). Detta verkar inte ha varit Paulus “ideal”, utan något som faktiskt i hög utsträckning hände i Korinth. Den utomstående som kommer in och upptäcker att “här finns verkligen Gud”, verkar inte ha varit en omöjlighet i sammanhanget, trots församlingens omogenhet och överdrifter.

Jag tror att Guds rike kan och bör bli synligt även under andra aspekter av våra samlingar än fikat, men jag har (som du vet) svårt att se att vårt sätt att “fira gudstjänst”, “predika” och “sjunga lovsång” öppnar upp för detta på ett bra sätt.

By: Anton Fagerstedt

Anton Fagerstedt — Mon, 16 Mar 2009 16:13:00 +0000

De allra flesta som firar gudstjänst idag skulle nog säga att det är lovsången och predikan som är själva grejen, medan fikat mest blir ett trevligt (men mindre viktigt) tillägg. Därav den tillspetsade (?) formuleringen om att det först under fiket överhuvudtaget kan bli synligt att Guds rike är en verklighet. Tron placeras ofta ensidigt att handla om vad vi har för teorier om Gud och hur det känns “på insindan” att ha det bra med Gud. Det måste bli mer konkret och min lansering av fikats vikt är ett resultat av den övertygelsen. På det sätt som gudstjänst idag firas är det generellt en fokusering antingen på teori genom undervisning eller på det inre genom lovsångernas ofta självcentrerade terapeutiska texter. Vägen till att lovsång och undervisning också ska kunna reflektera Guds rike är nog också att den får ett större mått av “kroppslighet” och gemenskapsorientering – hur nu det kan gå till. Man kan ju börja med att tänka på att det är Gud – och inte vi själva – som bör vara lovsångens objekt.

By: Jonas Lundström

Jonas Lundström — Sun, 15 Mar 2009 17:23:03 +0000

Tack för denna post och den tidigare om äktenskapet. Jag håller med. Även om Melodifestivalen, det känns som en seger för något genuint och originellt med 1an och 2an, även om jag hejade på Ugglas. (Någon som tänkte på hur många texter som handlade om brustna relationer?)

Funderar dock över den här formuleringern: “Det är först under fikat som det kan bli synligt om församlingen är en annorlunda gemenskap med en annan kung.” Det låter märkligt. Det kanske ÄR så, men KAN det verkligen inte vara annorlunda? Borde inte församlingens helighet (annorlundahet) synas även under “lovsången” eller “predikan”?