Idag har jag ledig måndag igen. Helgen förlöpte på ett bra sätt. Hade ännu en gång den fantastiska förmånen att fira gudstjänst igår tillsammans med den församling jag tillhör. Få saker gör livet rikare än att få vara med i en sådan gemenskap! Predikan om skapelsen (som jag skrev om i föregående bloggpost) landade nog också ganska hyfsat. 

 Att dessutom Zlatan ordnade så att hoppet lever för svenskt VM-avancemang gjorde ju inte helgen sämre. En plump i protokollet var dock att Östra Ryds IF i lördags förlorade en rafflande tillställning i derbyt mot grannsocknen Västra Husby; 2-3 blev slutresultatet. Helgen avrundades igår med att jag, till mångas stora förtret,  rakade bort de gyllene lockarna på mellansonen Amos. Nu är han lika skinnad som sin far på huvudet, och jag vet fortfarande inte om det var rätt att utsätta honom för detta. Vad tycker ni?

Nu ska jag sätta mig och läsa. Håller just nu på att läsa teologen Tom Wrights bok “Helt enkelt kristen” som jag läst lite till och från under ett års tid. Nu har jag bestämt mig för att inte börja med något annat förrän jag tagit mig igenom den, och det visade sig vara ett bra beslut. Det är nämligen en av de bästa grundläggande genomgångarna av kristen tro jag läst, och den rekommenderas med varm hand.

Håller på att lägga sista handen vid söndagens predikan. Jag ska gå igenom den kristna berättelsen och börjar på söndag att tala om skapelsen. Men den brinnande frågan jag brottas med är hur man avgränsar det på ett smidigt sätt. Det finns massor att säga om detta, så vissa aspekter som man går igång på måste jag helt enkelt negligera den här gången och ta det som funkar bäst som en ingress till fortsättningen av berättelsen.

Hursomhelst så vill jag landa i hur det kristna livet relaterar till skapelseberättelsen. Jag tar upp följande punkter:

1) TILLBEDJAN; att kristna tillber Gud i gudstjänster världen över har sin orsak i att det är syftet med vår existens. Vi är skapade av Gud för att ära Gud. Utmanande i dessa jag-centrerade tider.

2)GEMENSKAP; att vi tillber tillsammans som församling handlar om att det är i gemenskap med andra vi i sanning blir människor. Vi är beroende av andra för att vara Guds avbild, och är skapade till gemenskap. Utmanande i dessa individ-centrerade tider.

3) OMSORG OM SKAPELSEN; något som ofta hamnat i bakgrunden. Men om de kristna ska vara trogna mot sin egen berättelse är detta en självklar del i tillbedjan av Skaparen. Utmanande i dessa konsumitonsinriktade dagar.

Vad tycker ni? Är det något ni saknar? Känns det krystat?

Sitter just nu på Östgötagården där jag varit sedan igår. Vi har vårt årliga pastorsdygn med EFK:s östgötapastorer, och det är en skön blandning av människor. Det har varit ett fantastiskt bra dygn med mycket skratt, allvar och framförallt bra undervisning. Det är Mikael Hallenius från Örebro som är här och ger god undervisning. Igår undervisade han om nio bilder av Guds rike utifrån Markusevangeliets första kapitel. Han har just börjat undervisa nu om saligprisningarna i Matteus 5. Detta är ett suveränt sätt att som pastor inleda höstterminen, och jag är glad över möjligheten att få åka hit.