Det är lördag, det är grådeppigt och kallt väder. Vad passar bättre än att sitta inne, tända några värmeljus, och lyssna på Leonard Cohen? Så ser min förmiddag ut medan jag hör barnens fotsteg och skratt från övervåningen. När jag just läst föregående mening låter jag väldigt gubbig, men det bjuder jag på. Kolla för övrigt klippet. Om det är gubbigt att gilla detta är jag gärna gubbig.

Fortsätter också fundera på praxis kring dopet, och ni får mer än gärna ta del i samtalet. Kom på att jag förut skrivit om dopet här på bloggen här och här. Men om ni vill skriva någon kommentar, så gör det i anslutning till denna eller föregående post.