Adventstonen 16: Anders Eksmo
Anton om Anders: Min första medvetna kontakt med Anders var när han sjöng på min pappas begravningsgudstjänst. Han arbetade då som lärare på samma skola som pappa haft som arbetsplats. Sedan dess fick jag möjlighet att lära känna denne mycket positiva och trevliga människa bättre. Bl.a. var han ledare för en ungdomskör i Korskyrkan, Norrköping, som jag var med och sjöng i under gymnasiet. Nu arbetar han sedan många år i Söderköping, och är även sedan senaste kommunalvalet ett av tre kommunalråd i Söderköpings kommun. Han är gift med Caroline och tillsammans har de tre barn, varav två är utflugna. Jag är enormt glad och tacksam för att Anders tog sig tid att slå an en ton här idag. Dagens ton handlar just om att slå an ton, fast mer i bokstavlig mening. Anders har nämligen begåvats med en fantastisk röst, och idag får vi läsa lite av hans tankar om hur han vill använda den rösten. Varsågoda!
Adventstonen 16
Med snön blir de solknappa dagarna lite ljusare och det behövs verkligen just nu, helt plötsligt ser man ju konturer och former uti naturen igen. Hoppas att snön ligger kvar hela Julhelgen och att det blir några fler minusgrader också för då kan jag åka lite långfärdsskridskor igen. Väldigt roligt!
Mitt liv fylls av min älskade familj(fru&tre barn) och släkt, sång, församling, sång, lärarjobb, sång och politikeruppdrag, sång. Som du ser så blir den sammanhållande länken musiken och sången och så har det alltid varit för mig.
Jag började sjunga någon gång i fyraårsåldern och när jag var sisådär sju-åtta år så sjöng vi med min familj på ett sommarmöte och jag blåste på med full hals. Pappa lyckades snappa upp några ord från mig och frågade efteråt vad det var jag sjöng om. Sången hade en text som inte riktigt var barnvänlig kanske och jag berättade att jag sjöng: Glad skall jag då med den blåslagna släkten få prisa min frälsare kär. Det vad det lilla ordet blodtvagen som inte riktigt hade landat i mitt språk ännu.
Så här i Juletid har en sångare alltid bråda dagar, det brukar bli ca 20 st sjungningar med O helga natt innan julen är över. Det är en stor förmån att få sjunga och sprida julens fantastiska budskap om att Jesus kom för att ge oss människor frid med Gud och varandra. När jag sjunger upplever jag att alla bitar i livet faller på plats och himlen öppnar sig och blir mer påtaglig och synlig för mig. Den som berör människor är inte jag utan Jesus och den kärlek som finns i hans namn och person. Så tänker jag om mitt uppdrag som sångare.
Sång för mig handlar om att slå an en ton som berör på djupet eller i hjärtat om du vill. Den tonen jag vill förmedla är av evighet och den pågår nu och för evig tid, dess ursprung är himlen och den lovsång till Jesus som ständigt finns vid Guds tron. Det är en fantastisk uppgift att få vara med och sjunga in himmelskt hopp rakt in i människors vardagsliv. Bönen i min sång är att jag blir mindre och Gud så mycket större i mitt liv. Det finns en devis som säger så här: att livet handlar om Jesus, ytterst sett bara Jesus. Att jag ser mig själv och min betydelse i perspektiv av vem Jesus är och vad han har gjort för mig gör mig mer ödmjuk och lyhörd för andras situation och behov.
Frid är ett nyckelord för mig när det gäller gudsupplevelser men det kan vara ganska svårt att urskilja friden i dagens mer än lovligt hetsiga julrusch. Att tillönska varandra Guds Frid och välsignelse är viktigare och större än vi anar ibland tror jag.
Min julönskan är att Gud ger dig av sin Frid rakt in i din livssituation, just nu.
Ta emot den julgåvan från vår Fridsfurste.
Din vän och bror!
Anders Eksmo
Uncategorized | Anton | 16 December, 2009
Hej Anders!
Trevligt att läsa din ton. God Jul önskar en annan av dina gamla körsångare. Du minns väl “Jag vill va ett ljuuuuuuuus, som lyser i mörkret!”