Sitter idag på min expedition och förbereder helgens två predikningar. Mitt i den vånda som detta ofta är förknippat med tog jag nyss en kaffepaus. Jag bjöd då in en man som är här för att bona och behandla golven i kyrkans serveringslokal. Det visade sig att han ursprungligen är muslim från Bosnien. Jag frågade lite om hans liv, och utan att lämna ut honom eller hans berättelse så kan jag ändå säga att det han berättade gav nyttiga perspektiv in i mitt eget liv.

Denne mans livsberättelse är bara en av hundratusentals nysvenskars öden som på samma sätt kan ge bortskämda och rättighetskrävande svenskar lite perspektiv på sina liv. Sådana samtal – och sådana livsöden – kan få vara en fantastisk del av vårt samhälle och bidra till ett samhälle mer präglat av tacksamhet och empati.

Jag undrar om Tobias Billström, Sveriges moderate migrationsminister, någon gång suttit ner och öga mot öga lyssnat på en människa som lämnat anhöriga, hem och ägodelar i fruktan för sitt liv. Den nuvarande invandringspolitiken där man skickar tillbaka sådana människor, trots avrådan från människorättsorganisationer och t.o.m. FN, är inhuman och ovärdig. Nästan dagligen läser vi om bl.a. irakiska flyktingar som skickas tillbaka till en svår situation. Principen om allas lika värde som alla så ivrigt gärna bekänner sig till, gäller tydligen inte om man inte har ett svenskt pass – det får mig att må fysiskt illa!

Som del av detta system kan vi dock inte bara skylla på politiska makthavare – varje individ är ansvarig för sina handlingar och icke-handlingar. I den kedja som måste fungera för att t.ex. verkställa ett avvisningsbeslut finns det människor som är självständiga subjekt och kan därför säga nej till att bidra till uppenbara etiska snedsteg som får katastrofala följder för de inblandade. Min vän Jonas Lundström skriver lysande om detta här. Fler poliser borde vägra behandla flyktingar som djur, fler inhyrda bussbolag borde vägra låta sina bussar användas till dessa vidriga aktiviteter. Fler av oss medmänniskor borde manifestera och visa vårt missnöje över detta.

Detta skrivs några dagar innan första advent – den helg då man firar Guds rikes ankomst (advent betyder ankomst). I Guds rike villkoras inte medmänsklighet av några gränser; som människor är vi i ljuset av att Jesus är uppstånden kallade att riva och radera ut allt som skiljer människor från varandra, vare sig dessa gränser handlar om kultur, nation, religion eller social status. Den nya ordningens ankomst är nära – låt oss börja söka den!