“Dä swinger, dö!”
Helgen som gick var av det mer intensiva slaget, men mycket bra. I fredags kväll hann jag med att gästa två födelsedagskalas och i lördags hade vi en heldag med Betaniaförsamlingens ledningsgrupp. Vi var i SVT:s f.d. lokaler som numera ägs av församlingen Agape i Norrköping. Bland de tusen saker som SVT lämnat kvar fanns ett stort antal muggar med “Café Norrköping”-loggan på. Jag fick en!
På söndagens förmiddag var vi på gudstjänst. Jag predikade om det tredje budet utifrån att ett sabbat kontrollbehov ger vila. Av reaktionerna jag fått efteråt att döma, var det ett ovanligt laddat ämne. Vill man lyssna på vad jag sa finns den att ladda ner här (20120422 Anton_tredje budordet.mp3).
På kvällen var sedan jag och min gode vän Andreas i Norrköping på föreställning Jakten på den försvunna staden med Filip och Fredrik. Vi blev bjudna av våra fantastiska fruar på detta. Det var underhållande och pendlade som vanligt mellan ytlig snopphumor och träffsäkra samhällsanalyser – helt i min smak alltså. Bakom det lite flamstramsiga finns en allvarlig underton – en kombination som jag verkligen uppskattar med dessa två. Förutom det som de planerat och har i manus går showen ut på att tillsammans med publiken hitta vad som är “grejen” med de städer de uppträder i. En av de bärande teserna i showen är nämligen att alla städer i Sverige blivit alldeles för likriktade. Galleriorna som innehåller samma affärskedjor var du än är i Sverige lyftes fram som det kanske främsta exemplet på det. Därför ser Filip och Fredrik som sin stora mission att mejsla fram vad som är unikt med varje stad. Utifrån detta ska man sedan göra en slogan. En mängd förslag från publiken om vad som är grejen med Norrköping skrevs upp på en tavla. Till slut – efter en ganska snabb och av Filip Hammar väldigt sökt konsensus – röstades SWING fram som grejen med Norrköping. Den slogan som slogs fast blev “Norrköping – Dä swinger, dö!”
Trots att det var helt ok underhållning måste dock sägas att Filip och Fredrik gör sig bättre i TV-rutan. Det märks att de inte är riktigt vana vid scen-formatet och det blev lite mycket prataimunnenpåvarandra-varning. Men jag tycker att idén och innehållet är både genialt och angeläget – kanske skulle de dock ha gjort ett TV-program av det. Det skulle vara både roligt och intressant att se vad de hittar i Linköping, Jönköping, Örebro och andra svenska städer. Jag blir inte förvånad om det kommer en sådan TV-serie inom kort.
Uncategorized | Anton | 24 April, 2012
Jag vill också ha en mugg. Tänk om Bengt Nordlund hållit i den…