Örebro SK får mig att vilja spy
Idag är jag på gott humör. Linköping åkte ur slutspelet i ishockey igår, och man gjorde det på det tyngsta möjliga sättet. Det är märkligt hur ett lags misslyckanden kan gör att man blir glad och känner sig tillfreds. Men det finns några lag i mitt liv vars misslyckanden nästan är viktigare än att de lag jag har i mitt hjärta lyckas. I hockey är det naturligtvis Färjestad som mitt hjärta klappar för, och som lär stå med ytterligare ett SM-guld om några veckor. Linköping och Frölunda är de lag som jag avskyr och vars misslyckanden värmer hjärtat.
I fotboll är känslorna ännu mer inblandade, vilket naturligtvis inte är bra för hälsan eftersom jag tillhör den luttrade skara som håller på Peking. Men eftersom känslorna är större i fotbollen finns också avskyn med på ett ännu tydligare sätt. Jag avskyr Örebro SK så till dem milda grad att anblicken av deras fula klubbemblem får mig att må illa. Varför jag just hyser denna aversion mot ÖSK vet jag inte, det bara är så – medfött kanske. Mitt inre ler även när AIK och Djurgården går kräftgång.
När nu inte mitt lag finns med i Allsvenskan blir det intressanta med den serien att kolla om ÖSK har förlorat. Samtidigt ska ÖSK vara glada att det finns någon utanför Närkes gränser som överhuvudtaget bryr sig om laget, vilket jag tror är extremt ovanligt. Det sägs att kärlekens motsats inte är hat, utan apati. Jag tror att de allra flesta skulle placera tråkiga och gråa Örebro i det facket – generellt ses inte ÖSK som ett lag som engarerar. Men i mitt apatifacket finns lag som Örgryte, Gefle, Halmstad, och supertråkigt oengagerande Trelleborg. I det facket vill väl inget lag egentligen vara? Hur ser du på detta? Är det bättre att vara avskydd än att inte skapa några reaktioner alls?
Uncategorized | Anton | 17 March, 2009
Jag som håller på LHC känner nog att jag hellre blir bemött med apati än avsky, helt klart
Vad är orsaken till ditt hat Anton? Är det den urgamla kampen mellan Hästen och LHC som lagt grunden? Jag måste erkänna att jag varit i Himmelstadlund och skrikit “Slakta hästen!” Spelar denna forna rivalitet fortfarande roll? Eller går det djupare? Hanldar det Strömmen vs Stångån, Linköpings Universitet mot Campus Norrköping, Stångebro Gatukök mot Leons eller?
En annan sak – jag är sugen på att lyssna på ALLA dina predikningar om Bergspredikan, är det möjligt?
Frid
Åhh du Anton, nu är du ute på djupt vatten. Jag vet ju att vi i Sportklubben sparkat undan benen på er i Peking några gånger de senaste åren. Men att du hatade oss så djupt… Det smärtar! (Drar mig dessutom till minnes att du kallade Örebro typ “Sveriges rövhål” för ett tag sen här på bloggen.)
Vad kan vi göra för dig? Det är ju inte vårt fel att Mirza Jelecak valde att topprestera mot just er (han var oftast annars en överbetald sopa på plan.) Det är ju inte vårt fel att ni inte kunde gå upp i AS trots storsatsningar. Det är inte heller vårt fel att Jingblad håller på att ruinera er. Det är trots allt ganska många år sen han var i Örebro som tränare.
Lagen för mig är just LHC och ÖSK, så visst är det ironiskt att det förefaller mig som att vi teologiskt är på så liknande platser. Men det kanske är en del i storheten i Guds rike. Och ja, det är nog bättre att orsaka hat än att orsaka likgiltighet. (Vilket ju tråkiga och gråa ÖSK framkallar hos dig.)
Vi längtar efter “derbyn” därför önskar jag att jag kunde skriva att vi ses i allsvenska 2010, men det känns ju inte så sannolikt just nu. Vi får nog istället ses på närmaste EFK-arr, det är förhoppningsvis mer neutral mark. (Som dock tyvärr alltför ofta är ett lite grått och intetsägande sammanhang.)
I Kristus!
Pelle och Rikard! Jag visste väl att det skulle röra upp känslorna! Mitt LHC-förakt hänger ihop med att jag minns den gamla goda tiden då Vita Hästen fortfarande var att betrakta som självklar storebror till det patetiska laget från östergötlands platta och kulturfattiga residensstad som helt oförklarligt är Linköping. Oavsett vad som händer kommer Linköping emellertid aldrig få det mest stolta som Norrköping har; Spiralen 1 och Spiralen 2!!! Finns det någon annan stad i världen som skulle ge två (!) varuhus samma namn som ett preventivmedel??? Snacka om progressivt!
När det gäller ÖSK vet jag inte varför min avsky är så stark, men det kanske är medfött. Sedan gjorde Jelecaks frispark hösten 2002 att avskyn förbyttes till hat och hämndlystnad. Än så länge har inte IFK haft lag nog att utkräva denna hämnd, men vad sägs om ett kvalmöte till hösten? Vore inte det den ultimata revanschen och gå upp i allsvenskan på just ÖSK:s bekostnad.
Pelle; du kan inte lyssna på fler predikningar än de som finns på webben. Vi började inte spela in förrän i höstas, och allt som finns ligger ute.
Rikard; kan hålla med om din analys av vår älskade församlingsrörelsen som grå och intetsägande. Men jag urskönjer ändå att det finns ett visst hopp. Kongressen i fjol tyckte jag indikerade att vi kanske är på väg mot en spännande och kreativ mångfald, efter en lång tid i ett grått och förutsägbart träsk.
Om jag minns rätt (och jag brukar ju minnas rätt…=) )höll du från allra första början på HV71 i hockey! Jag vill också minnas att just du övertalade mig att detta lag borde jag också hålla på, med tanke på att även jag var smålandsättling. Och så satt vi där vid våra gröna skolbänkar på lågstadiet och kladdade “HV71″ överallt. (Men bara med blyerts så att det kunde suddas bort ifall Kicki fick syn på det). Aldrig trodde jag väl att just du skulle överge Huskvarna Vätterstad! Så det där med att du “naturligtvis” håller på Färjestad känns bara konstigt.
Gällande ÖSK, säger jag inte dock emot dig!
Allt gott!
Klara. Jag säger som Paulus: “När jag var barn, talade jag som ett barn, förstod som ett barn och tänkte som ett barn. Men sedan jag blev vuxen har jag lagt bort det barnsliga.” Precis på samma sätt som jag “naturligtvis” inte tror på tomten sedan jag blev vuxen håller jag “naturligtvis” på Färjestad sedan jag blev vuxen. Sedan tycker jag inte illa om HV – jag ska t.ex. ner och ge dem mitt stöd på måndag mot det avskyvärda Frölunda. Men sedan jag bodde i Karlstad – pärlan vid Vänerns strand – klappar mitt hjärta oavlåtligen för FBK.
Att ÖSK spelar tråkig fotboll är en myt, en långlivad sådan. Läs om aftonbladets reporters analys från dagens träningsmatch:
“Aftonbladet finns så klart på plats i Agia Napa och bredvid planen står David Tanentsapf. Han sågar Hammarbys första halvlek och hyllar ÖSK.
- ÖSK är resor bättre än Hammarby när det gäller att ha ett eget spel. Bajen slår bara långt på Paulse. Det är tydligt att ÖSK just nu är ett mycket bättre lag än Hammarby och ledningen är rättvis. Synd bara att domaren dömde bort Porokaras mål.”
Och LHC… don´t go there…
Hej Anton!
Det förvånar mig att du, Anton, som jag ser som en Guds man förklädd till människa, uttrycker dig så dömande om våra bröder inom idrottsvärlden. Det vore mer förståeligt om du valde att samtidigt erkänna att du skriver från ditt mänskliga lägre jag. Jag skulle vilja att du på något sätt markerar när du i din blogg talar från din mänskliga sida eller som en representant för Gud, om du nu har behov av att uttrycka dina inre frustrationer på din blogg.
Din avsky är inte medfödd, den är inlärd p g a att vi lär oss att upphöja våra egna egon genom att nedvärdera andra. Men som Jesu efterföljare är vi väl här för att avlära oss sådana olater, eller? Vi får en mängd lektioner varje dag där vi har möjlighet att träna oss i att avlära oss våra egon och allt tyckande=dömande vi ägnar oss åt. På så sätt kan vi medvetet bidra till att andens frukter visar sig mer och mer i våra liv och på så sätt skapa himmelriket på jorden. Hur ser du på detta?
Ulf, född Örebroare
Ulf; det är bra att du går till rätta med mig. Ett förtydligande är på sin plats; jag känner ingen avsky för de människor som spelar i Örebro SK. Jag känner inget som helst förakt för de människor som supportar detta lag. Många av mina närmaste vänner är sådana. Den “avsky” som jag ger uttryck för handlar enbart om vad som händer i matcherna, där allt bygger just på att man håller på den ena eller andra parten.
Sedan pekar du på något intressant när du önskar att jag ska meddela när jag talar som “Guds representant” eller från min “mänskliga sida”. Jag kan nog inte göra det, är jag rädd. Jag ser mig nämligen inte kapabel att bedöma det. Mycket av det jag skriver som jag kanske tror är väldigt bra och “Gudsinspirerat” är förmodligen färgat av mitt eget och vice versa. Det är upp till läsarna att pröva huruvida det som skrivs är gott eller inte. Jag tror att mitt liv i sin helhet, och därför också allt jag skriver, sker inför Gud. Eftersom jag är kristen gör jag också allt som “Guds representant”. Därför bör också allt jag skriver skrivas i ljuset av detta. Därför har du väldigt rätt i att vi bör göra oss av med de olater du talar om, och i möjligaste mån med Andens hjälp dra ner himmelriket på jorden.
Men jag tror att det är ganska uppenbart att det jag skrev om ÖSK skrevs med en ironisk touch och med ett leende på läpparna. Men jag ska nog vara försiktig med att vara ironisk på bloggen i fortsättningen – det kan bli väldigt konstigt i skrift. Särskilt med tanke på att man inte har någon aning om vem som läser texten. Tack för att du gjorde mig uppmärksam på detta!
//Din vän Anton
Jag är tacksam att du fortsätter att vara ironisk. Vilken pastor vågar sticka ut hakan och skriva om nåt så trivialt som ÖSK ? Den som blir missförstådd av det du skriver, bloggar förhoppningsvis , och lär ju förmodligen inte bli svarslös.
Håller med om att det inte gjorde ett dugg att LHC är borta fr SM:et. Köpta nybildade klubbar saknar själ och därmed också förutsättning för framgång.
Broder!
Tänk att man kan förenas så i skadeglädje. Skellefteå ansågs här i Linköping som en drömlottning, därför var det så underbart härligt när budet nådde mej att detta ihopköpta skitlag kraschade. Håller med om att man ibland hellre ser att det går dåligt för vissa lag än att ens favo-lag går bra.
Snoka forever!
Jag ser fram mot din undervisning på söndag, “Från fördömande till berömmande”. Jag uppskattade också “Från hörande till görande”. Personligen tror jag att ironi är ett förtäckt missnöje som man lindar in som ett skämt, trots att jag också i mitt ego kan tycka om att vara ironisk ibland. Det kanske inte var rätt att tänka att jag läste Pastor Fagerstedts blogg, utan jag skulle ha tänkt att jag läste Antons blogg. Men när ska vi vara kristna egentligen? Är det bara på gudstjänsten på söndagar och när det passar oss själva, eller ska vi sträva efter att vara det så mycket som möjligt av dygnets alla timmar? Du tog ju själv upp detta i en predikan.
Jag tror inte att man får andens frukter bara genom att döpa sig. Jag tror att det är en utvecklingsprocess där jag själv behöver tänka på vad jag tänker på, tänka på vad jag säger och tänka på vad jag gör och ständigt be Helige Ande om hjälp med detta. Då kommer andens frukter så småningom att visa sig i allt jag tänker, gör och säger. Detta kommer att påverka hela min omgivning.
Om jag slutar döma och göra bedömningar om andra, så kommer alla att bli mina bröder, för ingen kommer att vara åtskild från mig.
Kära Broder vi kan väl ta ett snack om detta vid tillfälle.
Ulf
Ulf. Jag håller helt med dig, och samtalar gärna om detta vid tillfälle. Naturligtvis är man kristen 100% av tiden, även när man skriver en blogg. Därför är jag tacksam att du problematiserade vad jag skrev. Hade det varit i ett slutet sällskap med enbart folk som känner mig hade inte det jag skrivit varit några problem, men på en blogg kan alla läsa vad jag skriver och kan inte alltid ana den ironiska touchen (vilket jag också var inne på i föregående inlägg).
Det är likadant med Bibeln förresten (för att återknyta till gårdagens alfaföredrag). Paulus är ibland ironisk och skulle förmodligen inte ha formulerat sig som han gjorde om han vetat att hans brev skulle läsas i tusentals år över hela världen, och vilka missförstånd hans brev därmed skulle komma att skapa. Det är rätt skönt att inte hans brev är så tillrättalagda, utan att vi är beroende av Anden och varandra för att närma oss en rätt förståelse av texterna.