Om alkohol, våld och Gudruns stolpskott
Satt igår kväll och gläppte med fjärrkontrollen. Hamnade mitt i SVT:s program “Halal-TV” där tre beslöjade muslimska kvinnor gör reportage och belyser det svenska samhället ur sina perspektiv (har inte sett något program förrän igår). Igår handlade programmet om alkohol. Här belyste man att 80% av alla våldsbrott utförs av människor som är alkoholpåverkade – 80%!!!!!! Dessutom räknar statistiker, enligt detta program, med att 14000 rattfyllerister sätter sig bakom ratten VARJE DAG!
Trots dessa alarmerande siffror är det väldigt få i den allmänna debatten som pratar om alkohol som ett samhällsproblem. Istället är det på modet och politiskt korrekt att skylla våldsbrott – särskilt det som sker i hemmen – på den s.k. könsmaktordningen. Nu tror inte jag att talet om könsmaktordning och ojämlikhet mellan könen enbart är luft - mycket behöver göras på det området. Men som förklaring till mäns våldsamheter mot kvinnor har tyvärr alkoholen fått stå tillbaka som förklaring i den allmänna debatten. Detta till förmån för en förklaringsmodell som gynnar en viss politisk agenda.
Ett intressant exempel på denna enögdhet är när Gudrun Schyman – vars alkoholmissbruk rullades upp i offentlighetens ljus för några år sedan – föreslog en straffskatt för män, eftersom dessa slår kvinnor. Snacka om stolpskott av den annars så skickliga och vältaliga Gudrun (hon skulle nog ha varit lite försiktigare om hon vägt in alkoholen som förklaringsfaktor).
Inom frikyrkan har nykterheten länge varit en självklarhet. Historiskt sett var det just alkoholen som många blev fria från när man tog till sig budskapet om omvändelse och frälsning. Därför har alkoholen alltid varit en viktig symbolfråga, där man velat vara solidarisk med de svaga. Församlingsgemenskapen skulle vara en plats för alla, och ingen skulle riskera att DÄR bli frestad att falla tillbaka i alkoholens klor. Dessa rötter har sedan successivt allteftersom generationer gått tappats. Frikyrkans kontakter är inte längre bland de marginaliserade, utan i en småborgerlig medelklass. Därför har frikyrkomedlemmars förhållningssätt till alkohol kraftigt förändrats – inte minst under de senaste tio åren. Solidaritetsskälet (förutom i gemensamma stora samlingar) ser man inga skäl att vidmakthålla, utan man tycker numera att det är ganska mysigt med en flaska vin till middan, en kall öl då och då, eller en klunk whisky vid förkylning. Det solidaritetsskäl som eventuellt fortfarande hålls fast vid handlar oftare om en solidaritet mot en äldre generation, än om att det faktiskt finns potentiella alkoholister i den vänskapskrets man gärna bjuder på vin hemma.
Jag har länge varit väldigt tvehågsen inför denna utveckling. Dels tycker jag inte bara man ska ärva attityder bara för att tidigare generationer tänkt och tyckt på ett visst sätt. Men dels så är alkoholen ett stort problem i samhället och alldeles uppenbart vore samhället bättre – både ekonomiskt och socialt - om ingen drack alkohol. Utvecklingen som skissades ovan gäller även mig själv och mina attityder till detta. Jag anser inte att vi ska tala om för folk vad de ska dricka eller inte. Men det vore fantastiskt om det fanns positiva förebilder för dem som inte tål ens en klunk alkohol. Själv lutar jag mer och mer åt att sälla mig till den grupp som inte dricker alkohol över huvud taget. Kanske jag då bidrar till ett bättre samhälle utan att för den skull tala om för folk vad de ska/inte ska göra. Livet är i sig en politik! Påverkan sker inte bara genom ord. Jag anser att det behöver bli trendigt att vara nykterist, oavsett hur alkohollagstiftningen ser ut!! Vad tycker du?
Uncategorized | Anton | 25 November, 2008
Det är bra att du lyfter frågan, och vi behöver öppna ögonen för dom problem som alkoholmissbruk skapar i samhället. Jag menar dock att det är överkonsumtionen som skapar problemen och inte alkoholen i sig. Är det inte rätt så skrift- och Jesus-nära att se öl och vin som Guds goda gåvor, men missbruket av detsamma som ett problem? För mig känns det som over-kill att rekommendera absolutism i allmänhet, det är ungefär som att proppsa på att människor ska låta bli bilar, choklad, pengar eller sex för att detta missbrukas. Det kan vara lika mycket eller mer solidariskt att vara ett föredöme genom att visa hur man kan hantera Guds gåvor på ett konstruktivt sätt. Så tänker jag.
Jonas; det är just på det sättet som jag de senaste åren resonerat kring alkohol. Och jag tror att jag fortfarande i en mening gör det. Jag säger inte att det nödvändigtvis är fel/synd att bruka alkohol, men jag efterlyser föredömen som helt avstår utan att för den skull sätta sig till doms över andra. De människor som verkligen har problem med alkohol behöver föredömen som avstår helt och hållet. En alkoholist kan aldrig lära sig att bruka alkohol på ett – som du kallar det – konstruktivt sätt. Jag har börjat fundera på att ansluta mej till absolutisternas skara, men det är mitt personliga val.
Tja !
Verkar vara intressant men har ej riktigt tid att läsa hela kan du vara snäll och sammanfatta. Tack för en trevlig bloggsida.
Heja Östra ryd.
Jonas du säjer att det är överkonsumtion som skapar problemen och inte alkoholen i sig. Så rätt så, men problemet är att du som person aldrig vet var ett socialt försvarbart drickande övergår till ett problem för dej och omgivningen. Någonstans mellan 10 – 20 % av de människor vi möter varje dag är beroende av sprit. Om jag via mitt beteende och förhållningssätt till alkohol kan visa på, att det både går att umgås och att njuta av god mat utan alkohol, så offrar jag gärna det där glaset med vin. Bjuder jag inte på alkohol vid middagen så har jag inte varit anledningen till att min gästs skrumplever.
Hans. Jag tror just att det är såna bedömningar (när det blir ett problem) som vi alltid måste göra, det finns inget enkelt sätt att komma undan. Hur ser du på Jesus exempel när det gäller detta?
Nedan citeras en intressant skrivning, som belyser lite av varför vi kanske bör ha en liten annan syn på alkohol idag
“Det är viktigt att från första stund betona att Bibeln aldrig stämplar alkohol som synd, eller ens tar avstånd från alkohol. Jesus drack vin, lärjungarna drack vin och i GT drack man vin. Att säga att alkohol är synd är att göra både Jesus och hans lärjungar till syndare. Men för att få en rätt tolkning av vad Bibeln säger om alkohol är det viktigt att se på omständigheterna på den tiden och jämföra med idag. På Bibelns tid fanns det inte alls lika starka drycker som det finns idag. Det enda sättet man kunde få alkohol på var genom naturlig jäsning. Ställer man en tunna med druvjuice i värmen blir det snart vin av det, med en alkoholhalt på 8-12 %. Det är den starkaste dryck man kan få på naturlig väg. För att få starkare drycker måste man destillera alkoholen, och det lärde man sig först på medeltiden. Dessutom var det så att man alltid spädde ut alkoholen med vatten på den tiden. I Talmud står det att man skall spä ut en del vin med två delar vatten, och det ger en alkoholhalt som i folköl. Så när man säger att Jesus drack alkohol så är det helt sant, men bara med en alkoholhalt som i folköl”
Vad roligt att diskussionen är i gång. Jonas; du skriver att vi ständigt måste göra dessa bedömningar. I just fallet alkohol är det ju ganska enkelt att bara avstå, eller? (kunde jag det i fallet choklad så vore väl inte det fel heller???) Eller är det enligt dej fel att avstå?
Hans; det var ett intressant och bra citat. Var kommer det från?
Det kanske låter här som om jag tycker samhället sköter alkohol-frågan bra. Det gör jag inte. Jag tycker vi ska vara restriktiva med drickandet, och jag tycker det är dumt att dricka sig full eftersom det lätt leder till ett beteende som skadar omgivningen (Ef 5). Som Jesus efterföljare bör vi vara goda exempel på ett liv i måttfullthet, kärlek och utgivande. Så jag vill nog hävda att vi står på samma sida här…
Sen vore det intressant att veta var citatet kommer ifrån, Hans. Det var intressant men jag kan inte ta till mig informationen rakt av. Uppenbarligen fanns det alkoholister även på den här tiden eftersom Paulus och Jesus varnar för det, och det förekom fylla på fester (värdens citat i Joh 2), 2 Pet mfl, så jag är lite skeptisk till att dessa dryckenskapsproblem kom bara genom att man drack “folköl”.
Anton. Som jag sa så ser jag vin och öl som Guds goda gåvor till människan, som det står tex i 5 Mos och Psaltaren. Det är klart att det kan finnas situationer när det är bra att avstå även från att använda Guds gåvor, men grundhållningen borde vara att man tackar och tar emot. Starka drycker och en god måltid tillagad med lite extra finess, som intas inför Guds ansikte i gemenskap är en gudstjänst. Att dricka alkohol kan alltså också vara ett uttryck för kärlek och gemenskap, som jag ser det.
Anton! Toppen att du bloggar, du har en given plats bland mina favoriter.
Personligen är jag väldigt restriktiv med alkohol av den anledningen att jag aldrig lärt mig uppskatta det. I mitt liv har jag nog med grejer jag gjort mig själv beroende av (mobiltelefon, bil, kaffe m.m.) så jag är fullt nöjd med att slippa behöva det. Annars håller jag med er andra i ert resonemang.
Citat är hämtat från en av hela människans hemsidor. Jag kan inte gå i god för att innehållet är korrekt, men jag tycker att det låter vederhäftigt.
Hela sammanhanget är läsvärt så copy/paste och läs. Liknelsen omkring dagens kaffedrickande eller som de säger “frikyrkodrog” kanske inte är helt relevant, men får mig att reflektera eftersom jag är en mycket stor konsument av denna dryck.
http://www.helamanniskan.org/sydost/Vad%20s%C3%A4ger%20Bibeln%20om%20alkohol.htm
Hans. Texten är verkligen inte övertygande, utan så långt jag kan se felaktig med tanke på det jag citerade innan. Om detta stämde skulle det inte funnits problem med fylla och missbruk i samtiden. Inga källor anges heller. Talmud sammanställdes också typ på 500-talet, så vad Talmud säger i frågan kan knappast rakt av tas som intyg på hur Jesus och lärlingarna levde.