På fredag ska jag predika. Det är långfredag, och jag ska bl.a. tala om vad det innebär att vara församling i ljuset av korsets död. På samma sätt som Jesus gav sitt liv för att världen – vi – skulle se vem Gud är, tror jag att hans kropp på jorden är kallade att ge sitt liv för att nå världen. God kommunikation, retorik, och mediastrategisk uppspottning i all ära, men om inte den kristna församlingen är “korsmärkt” finns inget unikt att erbjuda. En församling värd namnet behöver – Gud hjälpe oss – kunna identifiera sig med fattiga, sjuka, svaga och slavar under olika typer av makter. Vi är själva slavar som blivit befriade och håller på att befrias från makter av olika slag. Om vi tappar det perspektivet är risken stor att de befriade slavarna blir självrättfärdiga slavherrar istället. Vi blir vad vi säger oss ha blivit befriade från, och då är vi fast igen. Jag blev väldigt inspirerad av Rob Bell och Don Goldens bok “Jesus wants to save Christians” och jag har lånat en hel del tankar i min predikan från den boken. Helt fantastisk.

En annan sak som inspirerar mig mycket är när människor i vår gemenskap får en smak av Guds rike. För ett och ett halvt år sedan blev Nessa troende, och började sin vandring tillsammans med församlingen i spåren av Jesus. Hon flyttade till Norrköping för några månader sedan, men är fortfarande en självklar del av vår gemenskap. I veckan skrev hon följande mejl till hela Betaniaförsamlingen i Östra Ryd, och med hennes tillstånd publicerar jag här delar av det:

Hej församlingen!

Det har gått nästan ett och ett halvt år sedan jag blev medlem i Betania församlingen… Och jag vill tacka er för att ni har funnits där för mig och för all förbön som jag har fått. Tack så mycket.

Om ni kommer ihåg så har jag flera gånger sagt att jag aldrig har känt mig SÅ VÄLKOMMEN någonstans som jag har känt när jag gick med i Betania församlingen…

Sedan jag flyttade till stan så har jag varit i lite olika kyrkor här för att se om jag hittar ett ställe här i stan också som skulle passa mig.

MEN inte en enda gång när jag gick till en kyrka har jag känt det jag kände när jag kom redan FÖRSTA gången till Betania, SÅ VÄLKOMMEN!!

Nej, det går inte att jämföra, det är stor skillnad mellan välkommen och välkommen  

Det jag vill säga är att ni har satt ribban RIKTIGT HÖGT. Det känns som att de andra kyrkorna får kämpa hårt för att komma upp på samma nivå. Det är verkligen nåt speciellt med Betania församlingen.

Vet ni och inser ni vilket härligt jobb ni gör?! Det här är verkligen något ni ska vara väldigt stolta över. För att ni är fantastiska. Oavsett hur tråkig Östra Ryd är så är NI fantastiska!! 

Det försvårar det för mig väldigt mycket om det skulle vara så i framtiden att jag vill byta till en församling här i stan. Det jag upplevde/upplever i Betania väger grymt tungt!!

Så krävs väldigt mycket för att jag ska fastna någon annanstans

Jag vill även passa på att önska er en skön, fridfull och mysig påskhelg med mycket kärlek och glädje!

Ta hand om er och er kära!

Många påsk kramar från Nessa